18. Narkotika ﹠ Politik | NOTES / ANTECKNINGAR

18. Narkotika ﹠ Politik

The widespread criminalization and punishment of people who use drugs, the over-crowded prisons, mean that the war on drugs is, to a significant degree, a war on drug users – a war on people.

- Kofi Annan 16-02-22

Det finns många anledningar till varför folk tycker att drogpolitiken som den ser ut idag är korrupt eller bra. Som Annan nämner i sin artikel får argument som är baserade på känslor eller ideologi ofta bli avgörande.

Så låt oss vara ärliga: kriget mot drogerna är ett krig mot människor. Droger existerar inte som en parallell “ond kraft” i universum utan de är ur nyttjandesynvinkel bara relevanta om människor är inblandade.

Då det är på detta sätt måste man se till de konsekvenser droger och de politiska beslut som tas kring dessa; sett till den mänskliga kostnaden om en så vill. Det är rätt välbelagt att de flesta droger har en allmänt negativ påverkan. Speciellt om det handlar om vanebruk. Detta är en truism som alla som satt en fot i grundskolan är vet om. Därför är det onödigt för mig att här ytterligare belägga detta.

US incarceration rate timeline En annan aspekt — den som citatet ovan syftar på — är den påverkan politiska beslut (eller policy som det kallas på Statsvet.-språk) har på människor. Även här tror jag att många är någorlunda medvetna om konsekvenser som att hårda straff leder till stort antal internerade via de kontrollinstanser vi i vardagstal kallar fängelser.

Här finns även andra aspekter värda att ta in som att straff ofta slår hårdast mot redan utsatta grupper som låginkomsttagare och att minoriteter tenderar att bestraffas mer än majoriteten. Etnicitet, sexualitet och klass är alltså faktorer.

En tredje aspekt som också tas upp i artikeln är att människor trots allt använder droger oavsett straffskalor. Då uppstår områden i samhället där handel och bruk sker oavsett insyn. Värt att nämna är att laglig narkotika — rent generellt receptbelagd — även har en plats här. Fördelen med dessa, så att säga, är att samhället får en bra insyn när det gäller bruk samt missbruk. De olagliga drogerna existerar däremot vid sidan av de lagliga oavsett lag och ordning.

Lagliga droger verkar enligt vissa sammanställningar (ex. [1], [2]) påverka främst kvinnor negativt medan de olagliga i större utsträckning påverkar män. Ytterligare en faktor är att kvinnor exempelvis kan behandlas utifrån schabloner som främst utgått från män trots att bruk/missbruk kan skilja sig könsmässigt. Ibland kan det motsatta gälla och könsrollerna befästs trots likheter [3].

Allt som allt kan jag ännu en gång fastslå att drogpolitiken globalt men även i Sverige lämnar en del att önska. Den slår snett på flera vis och spelar in i bl a klassbaserat och könsbaserat förtryck. Droger kan vara människofientliga. Det betyder inte att politiken kring dessa måste vara det.

Den Svenska ignoransen existerar över blockgränserna men kanske främst bland de två stora maktpartierna (S & M, no pun intended). Vissa profiler är mer idiotiska än andra men faktum kvarstår att det finns en skillnad i den offentliga synen på folk och folk. Personer som brukar ses ned på.

Dessa anses måhända vara människor av etablissemanget men endast människor med litet m. Fast även det bör nog ses som en truism vid det här laget.